-

Justins' vändpunkt chapter 2

Jag hade rökt och druckit i ungefär ett halvår nu. Jag träffade Jonathan och gänget på en fest jag följt med min förra tjej på. Sedan dess har vi varit med varandra hela tiden. Fast jag vill inte säga att det är deras fel att jag börjat med sånna här dumheter. Det är mer allt jag fått gått igenom på sistonde. Det här är som en.. tröst.

---

Jag vred om nyckeln och öppnade dörren. Ropade hallå fast att jag redan visste att jag inte skulle få något svar. Mamma låg förmodligen i sängen och "vilade". Jag slängde väskan på hallmöbeln och gick till köket för att titta om det fanns något jag kunde äta innan jag drog på festen. Tomt, såklart. Det var jag som handlade i den här familjen, och jag hade inte varit hemma på några dagar vilket syndes ganska väl. Det var skräp överallt, kläder, papper och smuts prydde golvet. 

- Mamma, är du vaken?! Skrek jag ifrån köket samtidigt som jag stängde kylskåpsdörren med en smäll.
Inget svar. Suck. Lika bra att titta så hon lever åtminstonde, tänkte jag och öppnade försiktigt dörren till mammas rum. Jodå, hon andades. Jag stängde dörren och tog tillfället i akt och öppna mammas spritskåp. Hon hade så många halvfulla flaskor att det aldrig skulle märkas om jag snodde en. Hon har nog inte ens koll själv hur mycket sprit hon köper för vår lilla inkomst.

Jag la ner flaskan i väskan och precis då ringde telefonen.
- Tjena Bieber, brorsan hämtar upp dig på 20 minuter. Se till att vara ute då, han har ett jävla temprament förstår du. Sa Jonathan och skrattade.
- Okej, schysst! Jag ska hoppa in i duschen nu, sedan är jag klar. Ses snart! Svarade jag och la på.

Jag tog en väldigt snabb dusch, så håret hinner torka. Jag valde kläder lite snabbt och smörade en macka som att jag inte ätit någon middag, samtidigt skrev jag en lapp till mamma. Dom sista fem minuter fick gå till håret, stylade det lite enkelt. Jag tittade mig själv i spegeln och blev ganska nöjd med reslutatet. Jag smög mig till mammas rum och lämnade lappen på hennes nattduksbord
"Jag har följt med Jonathan på en fest.

Har med mig mobilen, vänta inte uppe på mig.

J"

Jag visste att hon förmodligen inte ens skulle bry sig om vad som stog på lappen som att hon alltid säger att jag är så stor att jag klarar mig själv utan hennes hjälp. Men hon har lovat att hon ska sluta. Att hon ska söka hjälp och bli frisk igen. Håller hon inte det så kommer jag själv se till att det blir gjort!

Jag sprang ner för trappen och precis när jag står vid vägen så kommer Jonathan och hans bror. Vi åker i tystnad en stund.

- Fan vilken dålig stämning det var här då! Är ni deppig eller?! utbrister Jonathan och skruvar upp musik på högsta volym. och svänger med kroppen i takt.  Jag skrattar lite till svar och försöker få mig själv på andra tankar. Jag får inte låta det här försöra min kväll! Om jag ändå hade någon att prata med.. 

Jonathans bror parkerar bilen en liten bit bort ifrån festen, så jag och Jonathan tänder varsin cigg på vägen dit. 
- Hur är det Bieber? Är allt bra där uppe i nöten?! Frågade Jonathan och knackade mig två gånger på huvudet.
- Haha Aj! Ja det är okej, låt bli mitt huvud bara! Skrattade jag till svar och knuffade till Jonathan så han vacklade till lite. 
- Kom, vi sätter oss här och förkrökar lite! Man vill ju inte komma dit helt nykter! Sa Jonathan och satte sig på en bänk 40 meter ifrån festen. Det hörde skrik, skratt, hög musik och starka vågor ifrån tillställningen. 

Vi drack några klunkar var och skrattade åt varandras ansikstuttryck när vi lät den starka spriten rinner ner för våra strupar. Det tog inte lång tid innan jag kände mig avslappnad och glad, varm. Vi la ner våra flaskor igen och stylade håret en sista gång lite lätt innan vi började gå mot stranden, festen och vattnet. 

---

Sådär! Det var andra kapitlet! Vad tycker ni?! Hur tror ni att strandfesten kommer bli?! Berätta!

Säg vad ni tycker så jag vet! KOMENTERA! :D

sv: jo då, måndag och allt!!

Hur har din vecka börjat? Bra?

usch tänka sig att de är en helvecka kvar till

nästa helg ;)

Göra något speciellt i veckan?? :D

Bra kapitel, men det hände inte då mycket, och när ska han bli 'sig själv' igen? :P

Tack! Nej jag vet, men det är bara i början utav novellen så jag tar det lite lugnt.

Och hur "han själv" är har väl vi alla en olika uppfattning om?:) Men jag förstår var du menar. Du får vänta och se.

SUPER!

jag gillar den :)

Bara tips eller nåt..



Det blir inte så roligt att läsa om man förändrar Justin Drew Bieber till någon helt annan..



Bara tips, tycker själv det är lite svårt att fatta att du skriver om honom sådär.. Inte för att vara dum :) Men du skriver bra! Jag tror bara att det kommer fler läsare om du skriver lite mer som justin själv är ..? Aja, bestäm själv!



VISST ÄLSKAR VI ALLA JUSTIN DREW BIEBER!?

Bara tips eller nåt..



Det blir inte så roligt att läsa om man förändrar Justin Drew Bieber till någon helt annan..



Bara tips, tycker själv det är lite svårt att fatta att du skriver om honom sådär.. Inte för att vara dum :) Men du skriver bra! Jag tror bara att det kommer fler läsare om du skriver lite mer som justin själv är ..? Aja, bestäm själv!



VISST ÄLSKAR VI ALLA JUSTIN DREW BIEBER!?

Jag förstår vad du menar, men jag "varnade" i början att jag inte kommer skriva som alla andra :) Jag själv tycker det är roligare om man inte skriver som alla andra gör.

Dessutom heter novellen "Justins' vändpunkt"

nånting borde väl det betyda?!

jag tycker att den är jättebra!:) det äär roligare att lääsa en "annorlunda" novell, som inte e som alla andra :P

jag tycker att den är jättebra!:) det äär roligare att lääsa en "annorlunda" novell, som inte e som alla andra :P